"Symtom på stress:
Det allra viktigaste att tänka på är att varje människa upplever stress på olika sätt, därför skiljer sig symtomen också åt. Det flesta som känner sig stressade brukar märka som första signal att de sover dåligt eller är ledsna. Men som sagt, det är individuellt.
Andra symtom kan vara att man känner en trötthet som inte går att vila bort, man känner sig rastlös och har svårt att koppla av och varva ner. Man kan även känna sig irriterad, olustig, orolig, rädd, ledsen eller få ångest när man blir stressad.
Stress brukar också vara förknippat med sämre minne och att man får svårt att koncentrera sig. Är det riktigt allvarligt kan man även få hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas. Många stressade människor får problem med magen, så som magkatarr eller förstoppning.
Ett annat vanligt symptom som dessutom är lätt att se förbi är huvudvärk och stelhet och smärta i kroppen. Lätt att tro att dessa åkommor beror på andra saker än stress."
Jag läste precis detta på Dessies blogg... Jag är nog stressad.. Har alltid huvudvärk, är stel i axlarna, är jämt trött oavsett hur mycket eller lite jag sover. Jag blir lätt irriterad och vill ibland låsa in mig på mitt rum och vara själv utan att vara med min familj. Jag vaknar många gånger per natt, jag har svårt för att koppla av och bara kunna lägga mig och vila. Jag vill jämt hitta på något, vill röra på mig, är jämt hungrig och jag har haft magkatarr precis.. Alla symtom finns där.. Jag är nog en aning stressad. Vad gör jag åt det? Jag stressar liksom inte så att jag har bråttom till något.. Utan jag är bara stressad och har ångest över skolan. Jag är sjukt skoltrött och vill samtidigt prestera så bra som möjligt, jag vill lyckas, men får ångest när jag vet att jag inte klarar det, att jag inte orkar. Jag skiter i det när jag inte orkar, fast jag vill inte skita i det och det gör mig stressad! Tur är att jag har mina vänner, familjen och pojkvännen som hjälper mig att lugna ner mig och hejar på mig, dom liksom tror på mig att jag kommer lyckas bra. Jag tror att jag kommer lyckas, men kanske inte så bra som jag vill. Jag vet att jag kan om jag vill.. Men orken finns inte. Finns ingen glädje. Det finns ingenting i skolan som jag direkt BRINNER för och det gör mig ledsen.. Men men, tur är att man har nära och kära som får en att må bra. Tack för det :)